Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Warning af Claude Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
19
. . . badsäsongen är ju den enda förströelse du har
på hela året i denna vrå af verlden. . . . Se, der
kommer nu löjtnant X. och hämtar dig till lanci-
èren . . . tänk på lustpartiet i morgon ... du följer
med mig, jag har skaffat oss en stor och säker båt. . ..»
Märtha nickade åt den välmenande, men något
ytliga och enfaldiga tanten, och aflägsnade sig med
sin kavaljer, under det en annan fru sade till sin
granne:
»Hon är rätt söt, den der lilla fru Hartley, all-
tid klädd med smak, och mycket beundrad. . . .»
»Ja, det är obegripligt hur hon kan vara så der
elegant», svarade denna, »ty män säger att mannens
affärer icke äro de bästa, men fåfängan! fåfängan! . . .»
Båda damerna ruskade, beklagande och öfver-
lägset på sina hufvuden, fullkomligt glömska af sina
egna, dyrbara och extravaganta toiletter.
Märtha var ung, och vi uppfatta i lifvet först
verkan, innan vi finna orsaken. Begäret att vara
lycklig uppenbarar sig långt förr, än det rätta och
säkra medlet att blifva det, hvilket för ett godt och
ädelt hjerta är sträfvan att handla rätt. Hon var
intagen af dansens och baltoilettens oskyldiga nöje,
utan någon aning om koketteriets farliga lockelser,
och de små artigheter man sade henne, väckte ingen
oro eller förvirring inom henne; hon liknade ett
barn, till hvilket lifvets allvar och bitterhet ännu icke
hunnit, och hon var långt ifrån att ana, det dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
