Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett Sommarnöje eller Hämnden vakar af Chicot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
101
Ångaren strök sakta förbi Henriksbergsbryggan.
»Jaså, ni vill inte lägge till nu heller, för att hemta
mitt främmande? Ä inte våra pengar så goa som
någon anns? Lägg till här, säger jag, annars ska
jag hjelpa er, jag!» skrek herr Aseptin, som var i
skjortärmarne och i tämligen »high spirit» för resten.
Flera af sällskapet omkring honom förde ett
förskräckligt väsen med parasoller och knytnäfvar.
»Vill inte krossa min propeller», sade kaptenen
lugnt; »ni får lof att muddra der vid badhuset.»
»Jag ska krossa eran skalle, jag, när vi träffas en
gång, och muddra upp den med!» skrek Aseptin, ursinnig.
Under tiden hade Klas sprungit upp på Grön-
ängsbryggan och Gjallarhornet vände tvärt utåt sjön,
under det passagerarne med komisk fasa betraktade
de frenetiska uttrycken af ilska bland åtskilliga af de
äldre herrarne och fruarna på bryggan vid Hen-
riksberg.
Aseptins schakalöga hade icke väl fått syn på
den landsatte passageraren, förrän han uppgaf ett
morrande som från en folkond dogg.
»Jaså, det var du, din usling, som var med!
Det var inte underligt då. Han är i maskopi med
kaptenen, den der sprätthöken. Det är han, som
stält till, att inte herrskapet kom me. Men kom
hit, kom bara hit en gång, om du vågar, ditt leda lif!»
Det skulle vara omöjligt att här uppräkna de
utsökta skällsord, hvarmed den stackars Klas bom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
