Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutad lek af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
115
som man vistades på Särö. Aimée, lilla syster, var
med liksom på sladden om alla danstillställningar,
kafferep, utfärder. Ett ostyrigt barn, nyckfull, våg-
halsig ute på sjön, lekhågad och yr som en tolfårs
unge, och bortskämd som en flicka har rätt att vara,
då hon är vacker och har pengar.
Bland herrarna var grosshandlar Müller från
Malmö. Hon kallade honom på skämt för farbror
Gustaf, derför att han såg ut som en farbror. Han
var en fet herre på trettitalet, mycket distinguerad,
med tunnt hår och slätt spetsigt helskägg, litet ovig
och klumpig till följd af fetma och stillasittande.
När familjen Broms rest ifrån Särö och hvilat
upp sig hemma några dagar, kommer så ett bref från
grosshandlar Müller till fröken Aimée. En vidlyftig,
vördnadsfull skrifvelse, hvari han ber om hennes hand.
Det var med största förundran hon läste detta
bref, som kom fallande ned midt i hennes barnslig-
het. Fadern på ena sidan om henne, modern på
andra sidan, de båda äldre systrarna också tillstädes.
Men fast alla menniskor sågo så högtidliga ut,
så kunde hon ändå ej afhålla sig från att skratta,
och det riktigt hjertligt ändå, åt att »farbror Müller»
gaf sig till att skrifva sådana tokerier som att hon
skulle göra hans ensliga hem till ett himmelrike —
och hvad allt han hittat på, det ena löjligare än det
andra.
Föräldrarna och syskonen skrattade inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
