Nornan. Svensk kalender / 1886. Trettonde årgången / 22 (1873-1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En broder. Episod af året 1006. Nials saga. Poem af A. U. Bååth

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Du Skarpheden, du den äldste, Än är icke lemnadt Skår, som skars i slägtens ära, Af din arm ohämnadt. Du, som vardt hvar oväns bane, Hop hans ögon slute — Så när han sett hämnarn för sig, Är hans saga ute.» Tyst Skarpheden ler, så löjet Visar hvita tänder, Bådar oväns död så visst som Yxan i hans händer. Hög med bruna hårets hvirfvel Går han lugn ur flocken. Han på fallen broder lycker Sakta ögonlocken. Men Bergtora, stolta husfrun, I hvar lem hon rister. Harm, som höjer brösten häftigt Ut i ord den brister: »Mine söner, hvadan ser jag Eder dåsigt bida? Mindre illdåd mera hurtigt, Svängt ert svärd ur skida!» Och Skarpheden ler vid flammor, Öfver brödren falla. Tysta ut i natten störta Níals söner alla.

A. U. Bååth.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>