Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mors ringar. Af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verket, alldeles som om han varit tvungen att göra
det: han körde ännu en gång ner handen i silfret,
höll den kvar der nere, tills han kände att två mynt
suto stadigt fast mellan långfingret och pekfingret,
drog derefter upp den, släppte ner de slantar han höll
lösa inne i handen och drog sig sedan undan framåt
fönstret bakom faderns rygg, som om han ledsnat på
leken. Der stoppade han de begge tolfskillingame i
fickan och låtsade derefter endast intressera sig för
katten, som låg på fönsterbrädet och sof i solen. Dagen
derpå köpte han för de stulna pengame karameller
hos Maja Lena vid kyrkan, men de ville ej smaka
honom riktigt, och det var besynnerligt, sedan förlorade
han alldeles smaken för Maja Lenas karameller. Han
tordes aldrig göra om experimentet med penninglådan,
och den frestade honom ej heller — efteråt begrep
han aldrig, hur han kunnat bära sig så illa åt, men
han kunde rakt inte hjelpa det; det var alldeles som
om någon stått bakom honom och fört hans arm.
Ett par gånger hade det sedan händt i skolan,
att småsaker försvunnit för kamraterna. Det blef stor
undersökning, men ingen misstänkte honom, ty han
var ju den ende herremanssonen. Men under tiden
satt han på sin bänk som dömd till döden, och om
bara skolmästaren sagt ett ord till honom, skulle han
ha bekänt alltihop — att han tagit både vantarne och
bläckhornet och kastat dem i dammen — han hvarken
ville eller tordes behålla dem, och inte behöfde han
dem heller, och om någon frågat honom hvarför han
tagit dem, skulle han ej ha kunnat svara ett ord.
Sedan mindes han ej flera sådana händelser frän •
sin barndom och första ungdom — ty de 200 kronor
han tagit från fadern till reskassa räknade han icke,
det var ett tvångslån, noga öfverlagdt, och dermed
hade den hemlighetsfulla driften ej haft något att
skaffa. Men sedan, då han kom till England — åh3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
