- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1886. Trettonde årgången /
80

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefonfröknar och brandsoldater. Tidsskildring af Claës Lundin. Med teckning af V. Andrén och silhuetter af E. Ljungh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så godt som på näsan eller åtminstone in pä öronen
af hvarandra, likväl hade mycket svårt att meddela
sig. Bodde man sjelf t. ex. i Schaleri gränd vid
Munkbron i Stockholm och ville underrätta en vän
som hade sin bostad vid Packartorget i samma stad
om en eller annan vigtig sak,, fans ingen annan utväg
än att antingen sjelf ge sig af till Packartorget eller
också skicka ett pålitligt bud. Sjelf hade man kanske
icke tid, och till det pålitliga budet egde man ofta
ingen tillgång.

Om vi icke gå längre än fyrtio år tillbaka, en tid,
som redan för länge sedan lemnat medeltiden bakom
sig, så hade den i Schaleri gränd boende intet annat
hjelpmedel än att vid Munkbrohamnen söka få tag i
någon af de f. d. manspersoner som der betjenade
allmänheten med varors hembärande, försupne,
ut-lefvade, trasige och med, allehanda elände behäftade
stackare eller små pojkar, lika trasige och kanske nästan
lika försupne, om också icke ännu lika utlefvade. Det
var just ej pålitligt folk, men en »hacka», d. v. s. en
sedel på åtta skillingar banko, ville de nog ha för ett
ärende »så lång väg». Äfven om man prutade ned
ersättningen till fyra skillingar banko, då man fick en
missnöjd uppsyn och några dussin svordomar på köpet,
så var det dock mycket mer än de fem öre som ett
lokalpostmärke nu kostar. Lokalpost viste man icke
hvad det ville säga. Om offentliga breflådor hade man
aldrig hört talas.

Lokalposten var ett stort framsteg. Breflådorna
voro ett icke mindre. Stadsbuden ryckte Stockholm,
liksom alla andra städer, der de uppstått, ett godt
stycke framåt. Om man till ärendens besörjande icke
vågade lita på Munkbrons, Kornhamns eller Hötorgets
»hamnbusar», hade man inga andra budbärare än de
tjenstlediga gardister som stodo med sina bårar i Tyska
brinken samt här och der i gathörnen, och de voro ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1886/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free