Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En pingstidyll. Skizz af Oscar Levertin. Med teckning af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tala. Allt var så nytt för dem, något så nytt som
endast naturen för evigt kan vara för menniskorna,
och som en eolsharpas lättrörda strängar för vinden,
så dallrade deras sinnen för hvarje intryck, mottagliga
för hvarje mummel, som sakta sorlade bort i ett
skogs-gömsle, för hvarje smärt form hos träden, för hvarje
ljus skiftning bland löfven.
»Underbart härligt», tänkte de båda och sågo
mot hvarandra med tårade ögon. De kände sig så
rörda till mods, och känslan af den oändliga lyckan
att ega hvarandra för lifvet kom öfver dem med en
sådan styrka, att orden dogo på deras läppar, och de
blott sakta tryckte hvarandras händer. Men samtidigt
vaknade också så många ångerns och sjelfförebråelsens
tankar i deras sinnen. Hvarje hårdt ord, ja än mer,
hvar liten ovänlig bitanke, de hyst mot hvarandra
under den tunga, kulna vintern, trädde förvånande
tydligt fram för deras ögon och liksom kräfde
förlåtelsens botande läkemedel. Det var den der kalla
dagen, då de sutto vid middagsbordet, och han sade . . .
det var den der söndagsqvällen, då han dröjde att
komma hem, och hon tänkte ... De fingo ett
vemods-ljuft begär att lufta ut sina sinnen, att göra rent inom
sig, och i blygsel öfvqr att icke hafva visat nog
erkänsla för sin lycka, sänkte de sina hufvud och
undrade, hvarför menniskornas hjertan voro så skröpliga,
att de icke kunde älska beständigt.
Plötsligt utbrast grosshandlarn:
»Nej, hör göken, Anna!»
Och det var verkligen gökens klara, precisa toner.
»Hvilket väderstreck är det, Edvard?»
. »Låt mig se .. . vester!»
»Älskade, jag kunde just tro det.. . vester gök,
bäster gök!»
»Ja, Anna, precis som den gången, du mins!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
