- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1886. Trettonde årgången /
147

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondgumma. Studie af Chicot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dagen lång utan ro och rast. En blandning af
befallningar, vädjanden och jemmer. Det är som skulle
hon i alla andras rörelser se återspeglingen af sin
egen kraftiga ungdom och känna en jäsande förbittring
öfver att den är slut, samtidigt med det hon tycker,
att det nuvarande slägtet duger till ingenting mot
hvad hon var i sin krafts dagar.

Men hvilken eländig, vissen, förbrukad varelse
ligger ej i den gamla, bofälliga sängen der! Stel, skenbart
ur stånd att röra en lem, undrar man, hvarföre döden
ej för längesedan mejat af denna torra kvist från
lifvets träd. Sömnen kommer väl fort nog om aftonen,
men liknar mer en dvala, hvarunder den tandlösa
munnen gapar i oroliga fasoner, tills Morauret af Mats
Matssons gamla fabrik skorrar pang, pang! Då vaknar
mor Jonsson, men ligger tyst och bondtänker, d. v. s.
vänder ekonomiens enklaste lagar i sitt snåla hufvud
tills klockan slår tre. Men då fattar hon käppen, som
står vid hufvudgärden och bankar kraftigt i köksväggen.
Flickorna hoppa ur bädden och kasta på sig
kjort-larne, hvarpå de kläda gumman plagg för plagg som
ett barn. Sedan lyftas hennes ben utom sängkanten,
rätas ut, förås fram och åter några gånger, h varpå
kroppen ryckes upp med ett raskt tag. Nu börjar
gumman sjelf röra på sig, ungefär som då man vrickar
fram en gammal tung båt. Men när hon väl kommit
i farten, aktar hon sig för att låta ledamöterna stelna
förrän de få lof. Dagens eviga sågande börjar, med
sega, slitande exempel för pigor och drängar, utan att
man kan märka spår af slapphet i kommandot. Och
på tonen märkes granneligen, att mor Jonsson
alldeles suttit öfver den psalmvers, som inledes med:
»De krafter hvilan återgifvit Välsigna deras bruk i
dag». Hojta och drifva på, skälla och förbanna,
misstänka och snålas, pressa folk, fä och jord till det
yttersta, söka preja till sig det mesta som fås kan för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1886/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free