Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nu går den lilla hästen. Ett par sängkammarscener af Theodor Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höres i början af via Bocca di Leone
fiaskouppköparens högtidliga, bäfvande stämma:
»Fiaschi — fiasche-e-e-etti!»
Och i ett lägre register:
»Viene — Anto-o-o-onio*!»
Och i första läget:
»Fiaschi — fiasche-e-e-etti!»
Herrn och frun röra på sig i hvar sin säng. Den
dallrande, beslöjade stämman tränger genom hela gatan
och genom merg och ben. Då sluddrar herrn fram i
halfslummer:
»Serafen är i farvattnet.»
Detta vill säga, att klockan är sex.
En morgon har frun, eggad af den
oemotståndligaste nyfikenhet, som mäktade besegra sömnen, stigit
upp, gläntat på luckan och sett detta:
»Kors, det är en åsna, kära du.»
Herrn låtsas icke höra rösten, utan frun fortfar
att tala för sig sjelf, under det hon sveper den
fotsida nattdrägten omkring sig:
»Och*, kära du, en så’n käring! Hon ser ut som
en karrikatur på solen, du. Och röd sen! Du vet en
så’n der sol, som grinar fasligt. Du, ögonen äro vuxna
igen af fett, och hon ser så glad, så glad ut. Kom
ska’ du få se!»
Herrn vänder sig på andra sidan. Frun
fortsätter, döljande sig bakom luckan och utan att ge akt
på herrns rörelse eller brist på rörelse.
»Men herre Gud — serafen! Se, se! Nu sjunger
han. Halsmusklerna spännas , som tåg. Han är gul och
utmerglad. Kära du, han har säkert lungsot. Derför
är hans röst så underlig och bäfvande. Nu kör han,
du. Den feta solen bakpå, den magre serafen framtill
närmast åsnan, och mellan begge lådan med de tomma
fiaski.»
Hans sång ljuder darrande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
