Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertran de Chamberty. Dikt af Daniel Fallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Margarida, slottsherrns hustru,
sextonårig, ljuf och varm,
plockade i tankar sönder
rosen, fäst vid hennes barm.
Under ögonhår som silke
llammade en svart pupill,
medan litet hufvud tänkte:
»er, Bertran, er hör jag till!»
Dagar gingo, kvällar äfven
under jagt och sång och dans,
när orangen hängde mogen,
då var Margarida hans.
Ljufva, korta kärleksnätter
följde nu på långa dar;
upp till tysta sofgemaket
konstrikt knuten stege bar.
Genom öppna spetsbågsfönster
sände månen in sitt ljus;
i hvarandras famn de sofvo,
vyssjade af vindens sus . . .
Dock en Rousillon har ögon,
och Bertran en stormig natt,
innan värjan hunnit dragas,
djupt i tornet fängslad satt.
Nästa kväll, när höstsol dränkte
vesterns skyar som i blod,
framför blyinfattad ruta
blek och dyster slottsherrn stod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
