- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1887. Fjortonde årgången /
113

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Henriettes lott att bli gift i stället för att fortsätta på
konstens slippriga bana hade — yttrade Rosén — hon
säkerligen blifvit en utmärkt husmoder, ty hon hade
ett varmt hjerta, var icke stolt, icke intrigerande, utan
god, enkel och glad. Hon var dessutom — tilläde
han — ordentlig och älskade snygghet, men aldrig
lyx omkring sig.

Men tiden för de kvinliga sceniska artisternas
upptagande i den förnäma verldens familjlif var då
ännu icke kommen. Modern skilde dessutom snart
de tu från hvarandra, för att kasta dottern i armarne
på en man, som bättre kunde tillfredsställa hennes
pekuniära fordringar. Henriette nämner denne sin
andre älskare: S:t G. Det kan ju nu så många år efter
begges död omtalas, att det var d. v. engelske chargé
d’affaires i Stockholm Manners S:t George. Efter fem
års förbindelse öfvergaf han Henriette för att knyta en
ny liaison: med den förtrollande värdshusflickan Ingrid
Hallberg, med hvilken han gifte sig och hvilkens
minne efter hennes död för blott några år sedan
åter-upplifvades i hennes fosterland genom tidningarnas
berättelser om det stora S:t George’ska arfvet, hvilket
delvis tillföll slägtingar i Skåne.

Med undantag af de minnen, hvaraf här ofvan
meddelats ett och annat utdrag, innehålla Henriette
Widerbergs memoarer i det allra närmaste blott ett
föga uppbyggligt — och förskräckligt tråkigt! —
kur-tisanpjoller om huru grefve den var betagen och baron
den svartsjuk, om älskares trädklättringar och
gömställen o. s. v. o. s. v. Vi lemna dem derföre här.

I stället må några ord nämnas om
konstnär-innan Henriette Widerberg.

En afton, då Henriette i Göteborg uppträdde
som Laura i »Slottet Monfenero», uppmärksammades
hon af en resande. Det var ingen mindre än Kongl.
teaterns då varande styresman, grefve Gustaf Löwen-

Nornan% 1887, 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1887/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free