- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1887. Fjortonde årgången /
117

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på nytt Amazili, men fann henne ieke längre på den
kungliga scenen, med en tjusad hufvudstadspublik för
sina fötter. Hon hade längesedan måst säga farväl
åt tiljorna, dertill på ett både sårande och skamligt
orättvist sätt nödgad af öfverstelöjtnant Backman, den
i alla afseenden uslaste chef, som någonsin stått i
spetsen för landets första scen. I stället för att
mottaga corps diplomatique och hufvudstadens beaux
esprits, mottog Henriette Widerberg nu, säkert med
vida mera tacksamhet, de sparsamma kunder, som
hittade vägen till det lilla -trähus vid Sibyllegatan på
Ladugårdslandet, der f. d. primadonnan förtjenade
lifs-uppehället för sig, sitt yngsta barn och en tjenarinna
med att — sälja tvålkulor*. »Vi satte oss ned —
berättar Blanche — och språkade om mycket — mycket
för glädjen och lyckan, mera dock för sorgen och
olyckan; men vida mer än jag tycktes hon lida af
dessa vexlande minnen. Slutligen kom jag att fråga
henne, om den försäljning hon åtagit sig inbragte
något. — »Inte», svarade hon, »men», tilläde hon
efter en stund: »jag har tänkt på att hålla mat för
riksdagsmän» **.

* *

*



Bland Henriette Widerbergs flere barn egnade
sig två döttrar åt teatern. De hade båda i rikt
mö-dernearf mottagit skönhet och sceniska anlag. De

* »Jag hade icke medel att kunna hålla min lilla yngsta
dotter uti någon skola, hvarföre jag sjelf undervisade henne i
att läsa och i sömnader. Vi voro dock i vår fattigdom kanske
lyckligare än de, som hade handlat orätt mot mig, ty jag hade
aldrig förolämpat någon och egde inga förebråelser, som
krossade mitt hjerta» — heter det i Henriette Widerbergs egna
»minnen*.

** Henriette Widerbergs lilla spisqvarter erhöll i
Aftonbladet en (af C. H. Rydberg skrifven) på en gång skalkaktig
och djupt rörande rekommendation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1887/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free