- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1887. Fjortonde årgången /
129

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag nickade blott. Så skuttade hon ut och
återkom med sin enögda syster. »Kära Amelie, kan du
tänka dig, notarien tycker det är röskigt härinne, kära
du!» utropade hon, mer gladt än just ironiskt, i en
sorts barnslig, öfverraskad ton.

De sågo på hvarandra och så sågo de på mig,
som gnuggade händerna och tog, hvad man kallar, en
sjömansbrafsa. >,Nej, det tycker jag inte», anmärkte
jag torrt.

»Ja, jag kunde välan tro det, jag!» utropade den
enögda i säker ton.

»Jag tycker det är riktigt kallt», återtog jag djupt
allvarligt.

De sågo åter på hvarandra.

»Vill notarien då verkligen, att det skall eldas?»
frågade mamsell Amelie, som tycktes vara den
ledande själen.

»Ja, det vill jag verkligen», svarade jag, också
med stark tonvigt på sista ordet.

Derpå försvunno de begge gamlorna med sorgsna
miner, mumlande sinsemellan åtskilligt om att sal.
öfverstlöjtnanten visst icke skulle ha upptäckt ringaste
tecken till kyla der, om han ännu varit i farten.

Mamsell Amelie återkom med ved och höll en
god stund på att resa och tända en brasa. Hon
stängde luckorna ock sköt spjellet till hälften, för att
göra en besparingseld efter rationela grunder.

Någon egentlig värme blef det dock icke,
Oaktadt hon eldadq hvarje morgon. En dag gick jag
icke ut. Som det var bittert kallt, öppnade jag
luckorna för att få, direkt värme och såg ett ytterst
omsorgsfullt uppstapladt bål. Men bränderna sjönko ihop
mycket hastigt. Jag undersökte då brasan närmare
och fann, att de kvarterslånga pinnarne, antagligen
med stor konst och möda, blifvit hopkilade till ett
slags giller ytterst i fronten af kakelugnen, hvilken var

Nornan, 1887. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1887/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free