- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1887. Fjortonde årgången /
143

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som satt och metade. Och de skrattade af
förtjusning, när den ena lyckades upptäcka hvad den andra
menade. Och det lyckades nästan alltid, derför att
viljan var minst lika god som fantasin.

Frun satt och log åt dem och mojade sig i en
mjuk emma, och brukspatron njöt af en cigarr, som
han fått lof att röka framför spiseln. Ty röken drar
ut så bra, när en brasa brinner.

Gamla fröken pratade om ditt och datt, och till
sist kom hon in på sitt älsklingsämne: att tala 0111
spökhistorier.

Och då tystnade med ens flickorna med sitt prat,
och hvar och en gaf sin skärf åt förrådet. Från
spökhistorier öfvergick man till att berätta andra rysligheter,
och allt som brasan sjönk ner, och falaskan lade sig lätt
öfver de kolnande glöden, så fortgingo berättelserna i
en enda oafbruten och ohejdad ström. Och ännu när
det var svart i spiseln, och veden var slut, räckte
historierna.

Det var underligt med spöken, menade mamma.
Man förnekade dem, och ingen förnuftig menniska
ville tro på dem. Hon sjelf trodde inte på spöken.
Tycker nå’n det? Men det var ändå märkvärdigt.
Man hörde så mycket, som var omöjligt att förneka.

Och så berättade hon en historia, som hon sjelf
hade hört, och som hon visste var alldeles sann.

»Min mormor hade en god vän», sade hon, »och
hon berättade för mormor, att hon hade haft en god
vän, som var död, och en morgon, just som hon —
mormors vän — satt och kammade sig, så såg hon i
spegeln en hvit gestalt gå tvärs igenom rummet. Och
hon såg, att det just var den här vännen. Hon blef
förstås rysligt förskräckt och tänkte mycket på, hvad
den saken kunde betyda. Och så bara ett par dagar
derefter fick hon bref, att den här vännen, var död,
och att hon hade dött just samma dag och samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1887/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free