- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1887. Fjortonde årgången /
173

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ingenting annat är än personnamnet Alats (Mattias),
hvilket på grund af sin täta förekomst i Dalarnes
bygder numera öfvergått till att betyda i allmänhet
en man af folket derstädes. Många andra talande
exempel finnas. Så betyder Lasse i
stockholmsga-miriernas ordlista »betjent», och Kalle är numera i
hufvudstaden en vanlig benämning för ångslupspojke
(man nyttjar t. o. m. ordet i pluralis: »ångslupskallar»).
Nisse i betydelsen »tomte» och jösse (Jöns) såsom
benämning för »hare» höra äfven till dessa f. d.
nomina propria, liksom fallet är med pelle i betydelsen
>-gumse». I vallropet »kom, bengserna!» hvarmed
fåren på vissa orter i Sverige hemkallas, ligger
förmodligen äfven ett feminint nomen proprium (Bengtsa,
Bengta) gömdt, hvarigenom detta ord blir en
passande pendant till det nyssnämda maskulina »pelle».

Men vi återgå till folknamnen, särskildt för att
fästa oss vid vårt eget folks namn och taga i
betraktande några- af de faser, under hvilka detta
presenterar sig hos främmande nationer. Det är ty värr
ej öfvervägande såsom föremål för vänliga känslor,
som namnet svensk gjort sin rund bland andra folk.
Tvärtom kan ‘man säga att å vissa orter ännu i dag
en betänklig grad af vanrykte häftar vid detsamma
alltifrån den tid, då den svenska nationen skapade
sig sin maktställning i verldshistorien, d. v. s. frän
trettioåriga krigets tid. Äfven med den mest
chauvinistiska beundran för svenska namnets storhet kan
man ty värr ej undertrycka en känsla af fasa vid
tanken på de grymheter, som svenskarne efter hjel
tekonungens död föröfvade, grymheter som efter
trovärdige mäns utsagor alldeles ej gåfvo de kejserliga
soldathoparnes efter. Om de ödeläggelser, som följde
i deras spår, vittnar en visa, som ännu sj unges med
åtskilliga variationer i Bayern m. fl. land. Den lyder
så här:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1887/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free