- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1887. Fjortonde årgången /
190

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på att ge mig ut och ta mig till rätta. Men jag
slapp.

En natt så kom där en och böstade på dörren.
Vi undrade, hvem det kunde vara, som vändes härute
i backarna vid .denna tiden på dygnet. Mor tände
en sticka, och jag gick och luckte upp dörren.

Då var det mästertjufven Henrik Borg, som kom.

När mor fick veta det, så började hon skrika
och be, att han skulle gå sin väg, hon var så rädd
så. Men jag bad honom sätta sig, jag tyckte, han
kom rätt till pass. Och när han då tog upp en
kaffestrut och lade på bordet, så blef mor också sams
med honom och gick upp och satte på kitteln.

Borgen fick nu ligga gömd därhemma hos oss
en tid och han hade inte ondt om mysslingarna. Där
blef kalas på kalas. Vi lefde rent, som om hvar dag
hade varit den siste.

Men så kunde Borgen inte hålla sig, utan skulle
tvunget ut och stjäla. Folk hade la länge undrat,
hvar vi fingo pängar till att köpa för — nu, när den
ena finurliga stölden blef känd efter den andra, så
började de ana, hvem det var, som hjälpte oss, för
det fans då ingen skapt, som kunde stjäla så finurligt
som Henrik Borg. Och så en dag, som jag var inne
i staden, så kom länsmannen med folk och visiterade
hemma i hyttan och tog Borgen, där han låg gömd
i en gammal kista. Och mor, hon blef med tagen
som tjufgömmerska.

Men på vägen till Halmstads häkte gjorde Borgen
sig lös och rymde. Och så djärf var h^n, så han
gick in i själfve Falkenbärgs stad midt på ljuse dan
och lette rätt på mig. Då gaf han mig fämti
riksdaler och bad mig genast ta till flykten.

Jag blef rent förskräckt, jag hade knappt
kommit till att tänka på, att det kunde bli så farligt. Jag
Tymde — först ner till Skåne och där föregaf jag, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1887/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free