- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1887. Fjortonde årgången /
202

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härregården Ransbärg. Allmogeberättelse af August Bondeson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

både stuga och kök och en lken kammare med. Det
var annat svängerum än i den gamla jordhyttan —
fast inte lastar jag hyttan, hon,var god att ha, så länge
en inte rådde med att skaffa sig något bättre hemvist.

I maj månad kunde vi flytta in i den nya stugan.

»Seså», sade Greta, »nu ’ar vi ’ärrskaps’us, nu
ska vi bara bruka upp jorden, sen är ’ärregårn
Ransbärg färdig.»

Så började vi med hacka och spade där i
ljungbacken. Så brände vi och så satte vi jordpäron och
om hösten sådde vi råg. Och Greta gaf sig ingen ro,
innan hon hade redt till en liten kålsäng invid husen,
där satte hon både stickelbärsbuskar och andra rara
buskar och örter, som hon fick på härregården.

Och så gick det allt bättre och bättre. Vi bröto
upp och röjde det ena kappelandet efter det andra,
emällan det vi gjorde våra dagsvärken. Och Greta
hann ändå tjäna mången god riksdaler med sina nypor.
Och det är sanning — jag var rent som en ny
människa, jag tyckte riktigt, det var min lust att slita hur
strängt som hälst. Och jag, som aldrig hade kunnat
ta vara på nånting förut, nu var jag så rädd om
styf-vern, så jag nändes knappt köpa mig ett halfstop
brännevin till de stora högtiderna. Och den, som
gömmer, så har han — om våren hade vi samlat så
pass, så vi kunde köpa oss en liten koknuta på
Fal-kenbärgs marknad. — Härre gud, hvad Greta var
glad, när vi kommo hem med denna kon. Hon ryckte
både i mig och i kon och hon hoppade och dansade
och skrattade och var rent stollig.

>Ser du, Johan, att vi kan, hvad vi vill. ’Ar vi
inte nu både stuga och ko!»

Ja, Greta har rätt. Människan kan, hvad hon
vill. Bara hon riktigt vill och tar i allt, hvad hon
orkar, så får hon hjälp af både gud och människor.
Nu reda vi oss så godt som någon. Och det bästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1887/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free