- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1887. Fjortonde årgången /
208

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Januari—oktober 1886. Af Emil Svensén. Med porträtt - Henning Hamilton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

högt hade ej den mannen stätt öfver hvarje misstanke
om jordisk skröplighet, med hvilken vördnad, liksom
till ett högre väsende, blickade ej alla upp till honom!
Liksom från spetsen af en alp skådade han ned pä
de dödlige, och ett vänligt, ett uppmuntrande ord frän
honom aktades mer än en kunglig utmärkelse. Dä
han såsom Upsala universitets kansler besökte det
ärevördiga lärdomssätet, rådde der högtidsstämning i
de åldriga lärosalarne. Ett kungabesök väckte föga
eller ingen uppmärksamhet, men när kanslern kom,
var det som 0111 en gäst från Olympens soliga höjder
sänkt sig ned till jorden. Och så, efter allt detta,
katastrofen! —

Huru hans namn kunnat omstrålas af denna gloria,
som sedan med ens på ett så förskräckligt sätt
skingrades, det är en gåta, lika svår att lösa som den
andra, hvilken breder sin slöja öfver hans brott. Ty
med detta namn voro inga stordåd förknippade. Ingen
af de reformtankar, som vår tid bär på, fann i honom
en målsman; och då någon af dessa tankar i vårt
statslif blef verklighet, hade den aldrig honom att
tacka derför. För vår historias skull kan man nu
efteråt vara glad att så är. Statsmannens gåfvor egde
han i rikt mått, men använde dem blott i
stillaståendets tjenst. Bästa beviset härpå är hans uppträdande
mot representationsreformen, hvilket — det må i
sanningens namn erkännas — i snille och vältalighet
öf-vergår allt hvad dess anhängare förmått åstadkomma.
Det är med en underligt hemsk känsla man läser
hans högstämda, glänsande reservation mot adelns
beslut att afstå från sin sjelfskrifvenhet, der han med
dyster, profetisk vältalighet skildrar de vådor, som
deraf skola följa; och det ädla, manliga storsinne, som
der andas en till mötes från hvarje rad, verkar så
mycket mera skärande genom motsatsen till hvad han
sedan blef.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1887/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free