Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En äktenskapsroman. Af Ernst Ahlgren. Med 4 teckningar af C. Aspelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och mor Lundgren förrådde aldrig något. Hon skulle
varit i stånd att bära hela socknens kärastesorger i en
sypåse, utan att tappa en enda.
Men om mor Lundgren sjelf fingo dessa hennes
öfverklassväninnor nästan ingenting veta, och yttrade
hon ibland någonting, så voro hennes ord så mystiska,
att den beslöjade sanningen kunde antaga hur
vidunderliga former som helst i hennes åhörarinnors
inbillning.
En af väninnorna var mer än alla andra intagen
af mor Lundgren. Det var en fjorton års slynunge
med förfärande smal hals och ett par vetgiriga ögon,
ömsom vidöppet förvånade, ömsom färdiga att liksom
på stöld uppsnappa hvad man möjligen kunde vilja
dölja. Det hörde till bemälda unga dams vanor att
taga plats på bordet, vid hvilket mor Lundgren satt
och sydde, och om man icke passade på att köra
henne bort, så kunde hon sitta der timvis, förande
konversationen på sitt eget tvära sätt, med
oförmedlade öfvergångar, sådana som från mor Lundgrens gås
till seglatsen kring Goda hoppsudden.
Ty vid Goda hoppsudden hade mor Lundgren varit.
I början ville väninnan icke tro på denna resa.
När den första gången kom på tal, slog hon blott
till ett högt skratt, så blef hon allvarsam med ens och
såg på mor Lundgren.
»Jag har varit der, lilla fröken», försäkrade denna.
Den unga damen satte näsan till väders och såg
bort åt motsatta väggen, som om hon höl! sig för
god att vara driftämne och icke ämnade svara mer.
Men då mor Lundgrens sinneslugn blef henne för
starkt, slog hon flata handen i bordet, nickade tre
gånger och sade:
’»Det — t?’or — jag — inte.»
Men innerst i sitt hjerta hade hon ett vanvettigt
litet hopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
