Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjelfkritik. Af Richard Bergh. Med afbildning af hans tafla »Hypnotisering»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dömas, in i en af rötmånadsvärme upphettad
tingssal, der jag klyfves i två delar — dock utan
blodförlust, — hvaraf den ena delen får sin plats pä de
anklagades bänk, medan den andra, mild men
allvarlig, tar plats vid domarbordet. Genom hvilken
nyck hos hjernan har domarbordet blifvit på håret
likt magisterns kateder i den skola, jag lemnade för
elfva år sedan? Just som jag funderar härpå hör jag
min äkta hälft i katedern med min egen röst taga
till orden:
»Nå, Dick B., kan du säga mig hvad du menar
med denna scen, som du gifvit namnet ’en suggestion’?»
»Ack, herre Gud» — svarar samma röst från de
anklagades bänk — »min mening har helt simpelt
varit den att framställa en hypnotisabel kvinna just i
det ögonblick, då hon genom hypnotism förlorar det
lilla herravälde öfver sin hjernas arbete, hon eger eller
någonsin egt, för att i nästa stund bli en lekboll i
magnetisörens händer.»
»Här förekomma två ord: »hypnotism» och
»mag-netisör» — men hypnotism och magnetism beteckna
ju två olika krafter, fast med liknande verkningar.
Hypnotismen förklarar ju sin kraft med dess
verkningar helt olika, på mycket enklare, nyktrare och
mera strängt vetenskapligt sätt än den gamla
mystikomhöljda magnetismen — hvarför då dessa två ord, som
förbrylla hvarandra?»
»Ja, det är sant — allt för sant till och med,
men se mannen der, som hypnotiserar, ser ju mera ut
som en magnetisör af den gamla skolan, halft artist,
halft kvacksalfvare, som en charlatan, alls ej som en
modern läkare, hvilken lugnt och kallt gör
vetenskapliga iakttagelser; han ser för resten nästan ut som en
pianist; men jag vet ju att det är en italiensk modell,
som jag betalt 5 francs séancen under två månaders
tid. Jag ser nog nu att han ser ut som en humbug
Nornan 1888. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
