- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1888. Femtonde årgången /
82

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjelfkritik. Af Richard Bergh. Med afbildning af hans tafla »Hypnotisering»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och förlänar hela taflan ett sken af humbug — men
jag vågade ej lemna ut honom som en simpel
gammalmodig magnetisör och trodde dessutom att jag
kunde komma ifrån saken genom att kalla taflan »en
suggestion».

»Deri har du gjort orätt, i synnerhet som
om-gifningens privata utseende möjligen skulle rättfärdiga
den gammalmodiga uppfattningen. De gamla
magne-tisörerna, som ju enligt våra gemensamma iakttagelser
trodde på ett mystiskt fluidum inom sig, använde ju
äfven detta till att bota sjuka och göra intima
experiment inom familj — de uppträdde ju icke
uteslutande på teatern.»

»Nej, men då gjorde de vanligen sina intima
experiment i skymningen eller i mystisk belysning och
förlänade hela scenen en öfversinlig pregel, och detta
har jag med flit velat undvika och i stället stält mig
på vår tids nyktra bas — se på den nyktra
belysningen. »

»Ja, men magnetisörfiguren då?»

»Jo, det är sant, den skulle inte sett ut så.»

»Tydligen är taflan söndersliten af två intryck ...»

»Tyvärr inser jag det allt för väl, liksom jag också
nu efter mer än fyra månaders hvila från saken
börjar inse hur det hänger ihop dermed. Jag skall
försöka förklara mig närmare.

När jag första gången iakttog hypnotismen lydde
den namnet magnetism, och dess mystiska karakter,
dess öfversinliga pregel och kanske också det motstånd
den rönte (som magnetism) väckte min lifliga sympati.
Detta var i Sverige. I Paris fick jag ett par år senare
genom en magnetisk väns rekommendationer bevista
åtskilliga gripande magnetiska séancer i »la société
des sciences psychologiques» (Palais Royal), der
mag-netisörer af den gamla skolan uppträdde inför en
troende publik, bland hvilken endast ett fåtal miss-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1888/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free