Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simpelt folk. Utkast af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, d’ä’ di allt för dumme te, med respekt
te sägandes», sade gumman skrattande och gaf sin
äldste en kärvänlig blick. »Den Lexen, han kan då
vände te allting, så d’ä’ allmänt märkvärdigt.»
Tåget blåste nu och saktade farten. Man var
framme vid Forserums station. Studenten reste sig
och gick fram till fönstret.
»Jag undrar, om far vill ha sig en klunk öl»,
sade han.
»Äh, så dum du är, Alexis», svarade Janne.
»Han går ju och smörjer, vet ja’.»
»Ja, men vi kan fälle titte efter, om vi sir te’n»,
sade gumman och reste sig, äfven hon, och hela tiden,
medan tåget stod stilla, hängde alla tre med halfva
kroppen ute genom fönstret och tittade efter far, och
det upprepades vid hvarenda station.
»Jag ä’ inte go’ för te si’n.»
»Maka dej, mor, så får jag titta!»
»Nej, låt Lexen si, han har bättre ögon.»
»Der är han, mor! Ser du, der framme vid
lokomotivet.»
»Jestannes, så varm och svettiger han sir ut.
Rope på’n, så han får sej en öltår.»
»Nej, det tjenar nog till ingenting. Han
kommer, när han får tid, om inte förr så i Herrljunga.»
I Jönköping fingo de vexla några ord med
honom, då han kom till deras vagn med smörjkanna
och hammare i handen och knackade på hjulen. Det
var en lång, flottig och sotig karl i blårandiga kläder
med jernvägens blanka knappar, och nu började James
Hallberger begripa, hvad som menades med att far
»går omkring och smörjer».
»Hur mår du, far?» ropade Alexis och sträckte
sig ut genom fönstret så lång han var. »Är du
törstig? Vi ha både öl och svagis.»
»Drick c]å!» ljöd en grof basröst, som tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
