Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vid hängmattan. Proverb af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eftermiddagsstämning vid hängmattan, det är
scenen för vårt lilla ^roverb.
* *
*
Lätjefullt halfligger fröken Nanna i hängmattan.
Ett par vilda rosor har hon ryckt af från närmaste
buske, plockar af deras friska blomblad och låter dem
ett efter ett falla ned i parasollen, som ligger
uppspänd i gräset nedanför.
Hon rymde hit strax efter middagen. Kusin
Gösta följde naturligtvis med. Hon bar kaffebrickan,
han bar kannan och en munkflaska.
»Pappa är alltid omtänksam», sade hon, när han
tog upp ur fickan den lilla digra Benedictinern.
»Nu ska’ vi hålla siesta här.»
Pion såg att ur hans ficka stack fram en bok,
ett gult häfte.
»Har pappa stoppat på dig den der också?»
Dermed är dialogen i gång.
Gösta. »Nej, så förtänksam var han inte!»
‘ Nanna. »Han visste att jag inte behöfver
ro-gifvande medel. Vi ha god sömn, — det ligger i
slägten.»
Gösta. »Kanske kusin Nanna vill sofva
middag?»
Nanna utan att bry sig om att svara på hans
fråga: »Nu serverar min kavaljer mig kaffe! Och
så är och förblir han ett mönster af ridderlighet, då
jag varit så obegripligt snäll och röjt min hemlighet —»
Gösta. »Hvilken då?»
Nanna. »Om den här lilla fridfulla vrån ibland
bergen. Tror du jag släpper hit några fridstörare?
Pass för det!»
Gösta. »Har du inte någon annan hemlighet
att röja för mig?» Han kommer fram med
kaffekoppen.
Nornan, 1888.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nornan/1888/0197.html
