Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde, oktober 1886—oktober 1887 af Emil Svensén. Med porträtt - Henrik Gerhard Lagerstråle - Jonas Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon mera framskjuten plats bland sin tids ledande
personligheter. Icke från den politiska, utan från den
juridiska banan hade han hunnit fram till taburetten;
och hela hans skaplynne förblef derför alltid mera
den humane och personligen älskvärde embetsmannens
än den framstående, i samtidens reformarbete kraftigt
ingripande statsmannens. Han var ock en af de första
medlemmar af ministéren De Geer, som drog sig
tillbaka, i det han redan 1868, efter åtskilliga retsamma
tvister med riksdagen, utbytte civilministerns
ansvarsfulla och mödosamma post mot den vida lugnare
platsen såsom ledamot i konungens högsta domstol.
Hans namn är dock förbundet med icke få i vårt
samhällslif djupt ingripande reformer. Här må det
vara nog att påpeka, det han som statsråd kontra
-signerat kongl. förordningen af den 18 juni 1864 om
utvidgad näringsfrihet samt kommunallagarne af den
21 mars 1862. Han hann att upplefva dessa för
hela vår statsutveckling så djupt betydelsefulla lagars
tjugufemåriga tillvaro, som inföll jemt fyra veckor före
hans frånfälle. I detta jubelfesternas tidehvarf föll det
ingen in att högtidlighålla denna märkelsedag; man
hade då efter riksdagsupplösningen annat att tänka
på, och tyckte kanske äfven, att det slags
lokalsjelf-styrelse, som bestås under nu gällande kommunala
röstskala, icke var något så särdeles att jubla öfver.
Det länder Lagerstråle till all heder, att han inom
första kammaren var den förste att erkänna denna
röstskalas orimlighet och öppet uttala, att den skulle blifvit
annorlunda, om han kunnat ana att den skulle leda
till sådana missbruk, som erfarenheten gifvit vid handen.
Från 1860-talets politiska strider kvarstod ännu
in på 1880-talet inom vår riksdag en man, föga känd
af de yngre, men som haft sin dag och sitt verk, äfven
han. Jonas Andersson i Häckenäs (död den 4 febr.,
77 år gammal) hade allt ifrån 1856 varit representant
Nornan 1888. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>