Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde, oktober 1886—oktober 1887 af Emil Svensén. Med porträtt - Nils Quiding och Hjalmar Strömer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjalmar Strömer (död på Sjelfva julaftonen, endast
37 år gammal).
Tillhörande en skånsk storborgerlig slägt med allt
annat än revolutionärt skaplynne, egnade rådman
Qui-ding hela sitt lif åt sin fädernestad Malmös tjenst.
Han framlefde der sina dagar i den jemförelsevis föga
bemärkta ställningen såsom en af de ansedde männen
i en landsortsstad; och få hade väl kunnat drömma
om, att den gamle Malmörådmannen en vacker dag
skulle komma att räknas bland den stort tillämnade
sociala framtidsrevolutionens föregångare och profeter
här i landet. Utkom så på 1870-talet i fyra häften
ett arbete med den ominösa titeln: »Slutlikvid med
Sveriges lag, af Nils Nilsson, arbetskarl». Det gissades
hit och dit om hvem den hemlighetsfulle författaren
var; och mer än en — bland andra den bekante
religiöse skriftställaren, rektor J. N. Cramér — blef
oförskyldt tagen för hufvudet såsom misstänkt auktor
till den farliga boken. En närmare granskning skulle
dock ha visat, att den strängt nagelfarande räfst,
som här anstäldes med våra lagar, rättssedvänjor och
samhällsinrättningar i hela deras vidd, endast kunde
ha utgått från en juridiskt skolad man med en
mång-pröfvad erfarenhet. Huru Quidings faderskap till boken
omsider vardt upptäckt, känna vi ej; men »verlden
vet hvad trenne veta», och dylika hemligheter pläga
gerna på ett eller annat sätt komma i dagen.
Författarens styrka ligger i den negativt-kritiska
afdelningen; dock har det till och med från hans
meningsfränders sida anmärkts, att missförhållanden,
som hafva sin rot i en naturlig och nödvändig historisk
utvecklingsgång, af honom förklaras härflyta ur en
förment, genom årtusendena fortgående sammansvärjning
af öfverklassen till underklassens nedtryckande. Men
när han så kommer till den positiva delen, till det
framtidssamhälle, som han vill sätta i stället för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
