- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1889. Sextonde årgången /
24

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellprestens söndagsmorgon. Af Johannes Sundblad. Med två teckningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ket låg längst bort på ön. En qvarts timme derefter
hade han dock hunnit dit. Med större beklämning
än vanligt trädde han öfver tröskeln, ty patienten var
sin moders enda barn, och han visste, med hvilken
lidelsefull kärlek hon fasthängde vid detta — hennes
enda i verlden, ty mannen hade några år förut
omkommit på ett storsjöfiske. Hvad som mötte honom
der inne var ej egnadt att minska denna känsla, ty
enkan gick fram och tillbaka, vridande händerna
under konvulsiviska snyftningar, medan från den
mörkaste delen af rummet hördes smärtfulla suckar och
pustningar.

»Hur står det till här inne?» frågade pastorn och
gick fram till sängen, invid hvilken han tog plats.

»Åh, dä ä’ nokk så svårt dä kan vära . . . Hör,
hur han tjostar och har sej! Ack, min Gu’, min Gu’!
Ska je’ nu mesta honom mä!»

»Du tar alltid i så häftigt, kära Lotta», svarade
pastorn, under det en missnöjd min skuggade ansigtet.
»Det är väl många hustrur, som haft sina barn sjuka
i lunginflammation, men fått dem på benen igen.
Hvem har sagt att...»

»Ja, det var di dä! . . . Je vet många hustrur,
som fått hem sina män lefvande och friska mä’, men
hur geck dä mä’ mejh

»Om du talar ur den der tonen, så går jag», och
presten reste sig till hälften.

»Förlåt mej, käre pastorn, men je vet ej till
mej, när någge’ kommer åt gossen . . . Hvad skaJ vi
göra? . . . Hvad ska’ vi göra...»

»Jo, pojken har fått en rätt svår
lunginflammation; han ska’ nu ha sej ett vått omslag; det är allt,
hvad som för närvarande kan göras ... hit i rappet
med ett fat kallt vatten, ett par handdukar och ett
stycke oljeduk!»

Enkan stod orörlig och sade slutligen, dröjande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:47:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1889/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free