Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellprestens söndagsmorgon. Af Johannes Sundblad. Med två teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skär*. Ett par minuter förgingo, men nu hördes
ånyo de dofva ljuden genom stormen.
»Hvad är det för ljud, som hörs?» frågade
pastorn, vändande det högra örat mot vinden.
»Det är just dä je setter å ly’r** på.»
»Hör, hör!... Det är någon, som skjuter efter
lots!»
De båda männen sågo frågande på hvarandra, och
öfver pastorns ansigte drog ett drag af obeslutsamhet.
Han lade båten härunder tätt upp mot vinden; denne
slog dödt i seglen, och kuttern liknade för ett
ögonblick en lystrande häst, som, vädrande och fnysande,
ej kommer i väg. Dock, vid en lindrig rörelse på
styret spännes åter seglet, och nu flyger han åstad
ned emot Måseskär.
»Det är väl ej pastorns mening å göra messefall?»
frågade utkiken, tvekande.
»Hvarför inte, om jag kan rädda något med det.
Är det ej bättre att draga oxen ur brunnen på
söndagsförmiddagen, än att låta honom ligga der? Hva’
sa?»
»Men, hör i-a!*** . . . Hör, hör!»
»Ä’ du rädd? Det visste jag inte.»
»Åh, inte blinkar jag för förste störtsjö, men
detta är ju att hoppa rakt i sjön.»
»Du ville ju bli lots en gång?. . . Skön lots de
då hade fått!»
»Nå, så kör då. Vi ä’ på samma planka; efter
pastorn ä’ så säker, att han inte drunknar, så gör väl
je dä inte heller.»
Kuttern hade emellertid ilat framåt. Man hade
lagt Käringön bakom sig och hunnit Buskaren.
Förmedelst kikaren kunde de se det strandade fartygets
* Fyr strax söder om Käringö.
** Lyssnar.
*** Bohuslänskt ord — hafssvall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
