- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1889. Sextonde årgången /
64

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Vid ljus och lampors sken!» Af Helena Nyblom. Illustr. af C. Hedelin och Ernst Ljungh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nå, hvarför i all verlden kan ni då inte gifta
er med mig?»

Han satte sig med en duns ned på en taburett
midt emot henne och slog ihop händerna.

Hon skrattade, men det var ett vänligt, sakta skratt,
som man skrattar åt ett barn, som bär sig komiskt åt.

»Del är en orimligt stor skilnad på att tycka bra
om någon och att gifta sig med honom», sade hon.

»Det förstår jag inte», utbrast han. »Jag tycker
bra om er och jag vill också så gerna gifta mig
med er.»

»Men jag skall intet alls låta mig nöja med att
bara tycka om’ den som jag tog till man», svarade
hon. Hon slog med små bestämda slag på toppen af
sin hoplagda solfjäder.

»Nå, tror ni, att jag nöjer mig med det?» Han
blef alldeles röd i ansigtet. »Jag är alldeles vansinnigt
kär i er.» ^

»Hvad m är logisk», sade hon och smålog.

»Det har jag menat hela tiden; jag vågade bara
inte säga det, ty ni är ju så förskräckligt förståndig.»

»Hvad anser ni då egentligen kärleken att vara?»
frågade hon. Det lät nästan som första frågan i en
tentamen.

»Jag!» Han såg ut genom dörren på de till
hälften upplysta blommorna och de gnistrande
stjer-norna deröfver. Hans ansigte fick ett mycket
hän-ryckt, naivt och frånvarande uttryck.

»Jag anser det vara en
galenskap», sade han derpå i en
svärmisk ton.

Han såg på en gång så lycklig
och så rolig ut, att hon brast ut i
ett kort skratt, men hon blef genast
allvarlig igen och sade: »Det anser
jag den inte alls för»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:47:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1889/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free