- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1889. Sextonde årgången /
79

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Figge är gift. Af Georg Nordensvan. Med 6 teckningar af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bli vackert hemma, det är naturens ordning. Frid
och fröjd!»

Så försvann Figge utan att helsa till hennes nåd
och utan att invänta svar på sina samvetsfrågor.
Utanför porten höll en täckvagn och två breda herrar
klämde sig ut ur den. »Måtte vara hans justitieråd —
slit med helsan!» Och när han gick gatan framåt,
tänkte han först: »han måtte inte vara kär i sin
svärmor», och sedan: »han tog miste på sina
bjudcigarrer». Ty den Figge fått var en urstyf rökcigarr.

4.

Svärmor och tant åkte i hyrvagn upp för
knaggliga backar på Kungsholmen, långt borta vid stadens
slut, der gatorna garnerades af gamla gråa hus med
mörka inkörsportar och ibland med fönsterluckor
utvändigt och en gammal papegoja i fönstret. Det bar
uppför och stenläggningen var från kung Orres tid.
Och i krokar gick det. Den nya tiden hade också
hittat hit och börjat spränga och jemna. Ett och
annat femvåningshus med balkonger och grannlåter hade
trängt sig in mellan de gamla byggnaderna och
framför dem var gatan bred och jemn men hade hvarken
början eller slut, utan bergsknallar hade lagt sig i
vägen och man hade byggt branta träbroar till
kåkarna, hvilka lågo som fogelbon, sedan man så godt
som sprängt bort berget under dem. Det blef långa
omvägar för herrskapsvagnen, gatan var ej längre
sten-lagd utan var en dammig väg med bergsknallar här
och hvar, maskrosor vid kanterna, plank och trähus,
och barnungar som lekte i sanden.

Tant och svärmor sågo mer än en gång menande
på hvarandra och skakade på sina hufvuden. Det var
för galet, det var något oerhördt!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:47:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1889/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free