- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1889. Sextonde årgången /
151

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min vän skådespelaren berättar. Af Daniel Fallström. Med teckning af C. Hedelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ja, ni kan gerna få veta det. Jag fick mig före
midnatt tillsändt ett litet ytterst intressant bref.»

»Kan man få se det?»

Han tog ur sin plånbok ett hopviket postpappersark,
som han bredde ut på bordet framför mina ögon.

»Läs, men ni får inte röra vid det!»

Och jag läste de små sirliga bokstäfverna, mjuka
och falska som baronessan sjelf:

                 »Herr polismästare!

Den ni söker fins på hotellet. Han lemnar det
klockan ett för att gå med nattåget. Han bär en
resväska.                                  Ett samvete.»

Jag läste ännu en gång igenom detta vackra
samvetes sluga bekännelse, och jag mins, att det
förundrade mig att brefvet var skrifvet på svenska.

»Nå, hur är det? ... ni erkänner väl nu, att ni
är den der engelsmannen?»

»Nej, och tusen gånger nej! Jag skall bevisa er,
att ni är en åsna och jag en åsna, att vi ä’ åsnor
allesammans, och att den som skrifvit det der brefvet
är det slugaste lilla hufvud, som fins till i verlden!»

Jag hade slitit af mig mustascherna och den lilla
med verklig virtuositet pålagda lösnäsan, och i nästa
ögonblick stod jag framför den förbluffade stadsfiskalen
som skådespelaren Oskar Wild går och står i
verkligheten.

»Skicka nu bud på min direktör, han bor
Storgatan 15; han kan intyga, att jag är den jag är, och
att jag hvar enda kväll under åtta dagars tid spelat
bandit i »Frihetsbröderna» och badare i »Niniche» för
halfva hus i er oestetiska brackhåla!»,

»Yrar ni?» stönade stadsfiskalen, och detektiverna
fingo brådt att läsa dörren i dubbla lås.

»Om jag yrar — nej, så ta mig håken jag det
gör längre, och nog åtar jag mig att på tio minuter
göra stadsfiskalen klarseende!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:47:19 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1889/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free