- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1889. Sextonde årgången /
171

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plantor. Skizz af Amalia Fahlstedt. Med vignett af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bakut och den lugna, nöjda minen öfver
anletsdra-gen. Se, der var en vacker orchidé, väl aftecknad,
närslägtad med hans! Besynnerligt, att han tycktes
icke kunna lyckas att få ett fullt liknande exemplar
igen. Och eget, att en ständig otur tycktes förfölja
hans orchidé-odling, sedan det vackra exemplaret
förstördes. Han kunde inte komma någon naturlig
orsak på spåren. Det var så förargligt.

Uppe i boningshuset stod en moder böjd öfver
sin lille son. Hon höll honom under armarne, och
han stampade med sina knubbiga små fotter och ben
i golfvet samt uppgaf små glädjeskri.

»Marie», ropade modern, »Marie!»

Köksdörren öppnades, och tjenstflickan kom in.

»Hör, Marie», sade modern, »sätt sig nedhukad
der borta, så få vi se, om han går till Marie, när
jag släpper af honom.»

»Helle jettet i himmelen, ta han tåmma till
Maji», sade den godsinta flickan — hon hukade sig
ned, höll armbågarne på knäna och spärrade ut
fing-rarne. — »Tåm då, tötaste han!»

»Se så, gå nu, lilla Sven», sade modern leende,
»gå till Marie!» Och så släppte hon af honom.

Han stod stilla en stund, skrattade och slog i
luften med armarne, men gaf sig plötsligt i väg med
vacklande steg öfver golfvet och föll i Maries
framsträckta armar.

»Åh, helle Gud, tå lal han ä’», ropade denna,
vaggande honom fram och tillbaka i sina armar.
»Kära frun, att han redan kan gå som folk! Ja, men
det är en dugtig pojke.»

Modern log och tog honom tillbaka till sig.

»Vet frun», sade tjenstflickan, »nu borde frun
då med detsamma gå ned i trädgården till herrn och
låta Sven gå till pappa. Jesses, steken!» bifogade
hon omedelbart och sprang ut i köket, hvarifrån ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1889/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free