- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1889. Sextonde årgången /
196

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett frieri. Skizz af Ernst Lundquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ja, men då . . . Emma ä ju bare en barnunge,
å ho kan fälle inte så mycke som koke en gröt eller
steke e sill? Ho ä ju bare — ge mej si — elfve år?»

»Ja, da också allmänt på galna mä hele
hus-hålle», suckade Nyberg och fortfor sedan på sitt
entoniga, vresiga sätt: »I förstninga se’n Lotta, hustra
mi, va dö, tog ja mej e hushållerske, som skulle styre
för mej å barna — ja, ja hade te å mä två ett tag,
men di gjorde inte annet än slogs å stal unna allt
hvad di kunne komme öfver, så de lessne ja på. Å
nu ä ja pige själf å koker å ställer så godt ja kan; för
unga, dom har en då bare förargelse, men ingen hjelp å.»

»Inte kan pappa stå ut mä så’nt kvinfolksgöre ...»

»Åh, hva ståut-heta anbelanger, så finge en fälle
nöje sej, men si di satens rackerungera ränner ut å
in kring alle backer i ett körene å ställer dörra
öppen etter sej, å när ja ä borte, så kan hvem som
helst gå ut å in här å ta allt hva som fins i skåpe.
Två marker smör går här åt i vicka ...»

»Två marker smör!» förfasade sig Hulda och
slog händerna på knäna. Hon hade under Nybergs
beskrifning gått omkring i rummet och hållit husesyn
i skåp och byrålådor, och litet emellan måste hon
ruska på hufvudet åt den oordning, som rådde öfver
allt. Inte en enda sak stod på den plats, der
»mamma» i lifstiden varit van att ha den, och det skar
henne i hjertat att se.

»De här kan aldrig gå», förklarade hon. »Huse
kan aldrig stå ve lag på det här sätte. Pappa ä rakt
tvungen te skaffe sej e ordentlig menske i huse,
an-ners blir pappa ruineret å de mä fart. Å unga, hur
sir di ut?» Hon vände sig till de båda yngsta, som
fortsatte sin lek vid spiseln utan att bry sig om henne.
»Trasige å lortige så d’ä en ynk. D’ä riktigt väl att
mamma hviler å inte kan si dom, di ussle kräka» —
och så, började hon gråta igen ännu värre än förut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:47:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1889/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free