Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett frieri. Skizz af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hulda, som sysslat med diskarne ute i köket,
kom inrusande, eldröd i ansigtet af förargelse, tog
Nyberg i armen, så att han måste släppa taget, och
slängde honom sedan i väggen, så att det knakade i
ryggbastet.
»Låt bli pojken!» skrek hon. »Hva har ni mä
honom å göre, otäcking der!» Hon hade gått efter
honom till väggen, tog honom i begge axlarna och
riste honom, så att han ej kunde få fram ett ljud,
och spände ett par gnistrande ögon i honom. »Gör
inte om det der, säger ja! Ja har fostret barna åt
er, å ja ska nok försvare dom också, lit på de’!»
Sedan tog hon Adrian om lifvet och gick ut i
köket med honom, och hela den öfriga barnskaran
följde efter.
Men Nyberg satt på soffan och såg efter henne
och gned sig ibland på armen, der han ännu kände
hennes hårda fingrar, och han småskrattade helt
förtjust och sade half högt för sig sjelf:
»Djäkeln i den! — — Det skulle Lotta, de
kräke, aldri ha kunni gjort!»
Och då Hulda i det samma kom in från köket
för att sätta in de diskade tallrikarne, gick han fram
till henne, der hon stod vid skåpet, klappade henne
i sidan och sade inställsamt:
»Ä du arger på mej, Hulda?»
»Nej», sade hon allvarsamt, »men låt bli barna,
det säger ja, ja tål inte, att pappa slår dom.»
Han betraktade hennes breda rygg med ett
beundrande glitter i ögonen, medan hon sträckte sig
upp för att sätta in tallrikarne, och hviskade bak i
hennes bruna nacke:
»Hulda du, ska jag gå te presten å ta ut
lysning te söndan?»
Ja, så gick det frieriet till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
