- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1890. Sjuttonde årgången /
23

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När fru Svensson höll husandakt. Berättelse af Ernst Ahlgren. Med 5 teckningar af Carl Aspelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

läst i? Zola? Nej, hon brukade ju aldrig vara
pryd.

Hon böjde sig ännu längre bakut och stödde
hufvudet mot stammen för att kunna se upp i den
solbelysta grönskan. Och hon började tala,
okonst-ladt, afbrutet, alldeles som vanligt.

Han var en smula förargad. Kunde hon inte
såväl ha visat honom boken! Hvad var det för
dumheter! Men han svarade i alla fall som vanligt. De
talade om ingenting, de tänkte icke på hvad de sade,
de talade blott för nöjet att höra hvarandras röster.
Hvar gång de tystnade hördes vindens sus deruppe i
trädtopparne — sakta, våglikt — och så kunde de
tiga i långa stunder endast för nöjet att lyssna
till det.

Solen stod ofvanför det rörliga taket och skickade
snabba glimtar genom springorna, ner öfver det
gulaktiga gräset.

Kandidaten fixerade förstulet sin kusin. Hon
märkte det väl, men hon var alltför van vid honom
att fästa någon synnerlig vigt dervid. Hon stirrade
oafvändt upp mot det gröna löfhvalfvet och den blåa
himmelen.

Han kunde ha lust att fråga henne om den der
boken...? Nej, det kändes obehagligt. Han kunde
icke komma sig för.

Dagern föll öfver hennes ansigte, med dess fina
släta hy, och rakt in i hennes ögon. — Det var ett
par ärliga, lugna ögon hon hade. Hvad han höll
af de der ögonen.

Han kunde se in i dem som nu, utan att hjertat
slog fortare; men de hade en alldeles säregen
dragningskraft. Den låg visst mindre i hvad som syntes,
än i aningen om något, som borde kunna lockas fram
derur. — — Men den der boken. — — Hon var
kanske egentligen svår att komma under fund med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1890/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free