Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Femtio.” En garnisonshistoria af Georg Nordensvan. Med teckning af E. Forsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det, var han en lång
och gänglig pojke med tafatta rörelser, tjock lugg som
låg ned i ögonen, ett friskt och frimodigt ansigte.
Han kom direkte från bondlandet, uppfångad af
en värfvare. Hvarifrån han var eller hvad han varit,
brydde sig ingen om — nu var han nummer femti
»vid hans majestäts Svea garde», som det heter i visan.
Och det var märkligt så fort han gled in i sitt
yrke. Han var skapad till gardist, det svor
kompanichefen på. Han gick från rekrytskolan direkte in i
underbefälsskolan, han fick sina silfverränder på
ven-stra armen och han hade ej tjenat ett år förr än han
bar korpralsepåletter.
Då var han en annan menniska än ett år förut,
när han tog värfning. Han hade rakat af sig
skägg-testarne och hade ett par kokett tillskrufvade mörka
mustascher. Han mådde godt, hade lagt ut och fått
»pli» på sig. Han kände sin värdighet och hade lärt
sig att befalla så, att han blef åtlydd.
Och i nästa rekrytskola, der han var instruktör,
var han oumbärlig och outtröttlig. Han gjorde akro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
