- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1890. Sjuttonde årgången /
41

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Femtio.” En garnisonshistoria af Georg Nordensvan. Med teckning af E. Forsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

känd som en glad fagott, som tyckte bra om punsch
och som inte höll på slantarne.

Han öppnade balen på kungens födelsedag i
exercishuset, dit han bjudit en elegant fröken med stora
fjädrar i hatten, och en vacker dag uppträdde han i
logementet i civila kläder, lika uppsträckt som någon
af sergeanterna.

Hvar han fick pengar ifrån?

Jo, han hade börjat gå några af officerarne till
handa med ett och hvarje, man visste inte så noga
hvad, och sjelf teg han i det kapitlet.

Efter två års tjenstgöring var han nära att bli
distinktionskorpral, och sannolikt skulle han en dag
anlägga syrtuten och sabeln i stället för
kommisklä-derna och faskinknifven.

Men då var oturen framme.

Det var under målskjutnings tiden. Korpral
Nilsson hade befälet öfver vakten ute vid Kaknäs. De
voro ej flera än summa fyra man, men der kom ett
par öfver från beväringslägret, som stod tomt på
bevä-ringar — det var under mellandagarne mellan de
båda klassernas lägertid. De nykomna hade konjak
med sig. Och olyckan ville att Nilsson inte var
aristokrat den kvällen, och att major Strömmer, som alltid
hade väderkorn på när och hvar något lagstridigt
försiggick, samma kväll åt sexa på Djurgårdsbrunn och
gick derifrån hem öfver Gärdet — det kära Gärdet,
som han ej hade hjerta att fara förbi på en ångslup,
det gamla Gärdet, der han inte fick trampa
tillräckligt under exercisen dag ut och dag in.

Majoren hörde naturligtvis hur man skrålade
uppifrån dungen vid skottvallen. Ögonblickligen gjorde
han höger om marsch, hörde Nilssons »lifstycke»:

»Gläds, du gamla Sverige, du har
männer, som lyda ordet: gif akt!»

fann vakten betydligt påstruken och korpralen sä an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1890/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free