- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1890. Sjuttonde årgången /
50

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Femtio.” En garnisonshistoria af Georg Nordensvan. Med teckning af E. Forsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frun har man ingen reda på. Här har han för
säkerhets skull min nyckel — han låser ju ordentligt igen
efter sig? Kom sedan med papperen till direktör N.,
Drottninggatan 80, der jag är på en sammankomst »

— han såg på klockan — »som redan är börjad.»

Hvarpå han rusade i väg.

Nilsson skyndade åt andra hållet.

Gå till direktören igen? Pass för mig!
Öfverste-löjtnantsgubben blir förstås illande galen, när han får
i sig visitkortshistorien.

Men jag ska’ säga åt jungfrun att hon skickar ett
stadsbud med papperen.

I alla fall var det slut mellan honom och
öfver-stelöjtnanten — i fall gubben nemligen kunde
utfundera, att det var han, som varit på visit hos
direktören, hvilket inte var så säkert.

Han var framme vid gubbens hus på
Ladugårdslandet. Ringde på! Ingen hemma. Han öppnade,
gick in, tände ljus och lyste sig in i gubbens rum.

Der låg luntan mycket riktigt i fönstret. Den
hinner man tids nog ta’.

Han lyste sig in i förmaket, i sängkammaren —
jojo, man vräker sig med blått siden. Det duger det!
En barnvagn, splitter ny och obegagnad, stod i ett
hörn — six du på tusingen, den gamle kanaljen!

Ut igen i herrns rum.

På skrifbordet stod nådig fruns porträtt. Stadig
och säker — men »man ska’ inte höra på
fruntim-mernas struntprat», härmade han gubbens uttryck
från ungkarlsdagarne.

Han tog betänkandet. Nu finge han sjelf söka
upp ett stadsbud. Men en cigarr kunde han ändå få
bjuda sig på för besväret.

Nej titta, han är sig lik, gubben! *Sitter inte
nyckelknippan i skrifbordslådan! — Då ska’ jag, min
själ, göra’n det sprattet att titta efter, om han har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1890/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free