Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Vae victis.” Berättelse af Sonja Kovalevsky. Med teckning af Vilhelm Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en eländig mask omkring på marken, slukade
derunder i sig en otrolig mängd föda och förstörde
andra lefvande varelser. Sedan spann han omkring
sig denna mjuka puppa, ett verkligt underverk af
konstfärdighet och flit. Och allt detta för hvad ändamål?
För att, rusig af din kyss, para sig och fladdra ett par K
timmar af och an i solskenet och sedan dö en
eländig, plågsam död, utmattad af att ha lagt några
tiotusental ägg. Hvad har han väl sjelf för glädje eller
nytta af dem? Han får ju icke se den nya afkomma,
som kläckes ut ur dem. Nej, han har lefvat och
arbetat endast för dig; han har endast varit ett blindt
redskap för tillfredsställandet af din lidelse att evigt
alstra, evigt skapa nytt! Du lockade honom med
löften om njutningar att tjena dig, men så fort han
upp-fylt ditt bud och lagt sina ägg, förlorade han hvarje
betydelse för dig, och du stötte honom med vämjelse
ifrån dig. Men fjärilen — det är ju din älskling, din
sinnebild! Så handlar du mot dina utvalda! Det är,
hvad dina kyssar lofva dem!»
Under det vintern talade, tycktes våren med hvarje
ögonblick växa allt högre och högre. Hon andades
allt häftigare, en bjert rodnad sprang upp på hennes
kinder, och ögonen glödde af en olycksbådande,
grönaktigt skimrande eld.
»Hör på!» utbrast vintern i stigande vrede.
»Af-lägsna dig, gå härifrån! Skona alla dessa stackars
dåraktiga varelser! Väck icke till lif hos dem
instinkter, som äro förderf bringande för dem Sjelfva! Jag
vet ju, till hvilket slagtarhus, hvilken sinlighetens
tummelplats min rena, vackra skog skall förvandlas under
inflytandet af din glödande andedrägt!
»Hunger och vällust — se der de båda
törntaggar, som du sticker in i sidan på hvar och en du
kysser och trycker mot ditt bröst. Och styngen af
dessa båda skarpa taggar hetsa alla lefvande varelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
