Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Århundradets konstnärer. Af Georg Nordensvan. Med vignett af Georg Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallar honom rättframt »le miserable» och Byström
är inte stort artigare — och der försöka snart de
nymoderna göterna att slå larm, hvilket också lyckas
för en tid. Dessa göter sätta snart konstfrågorna
under debatt och de göra sitt för att vidga konstens
område. Mer än en dumhet blir sagd och tryckt, men
det blir åiminstone idéutbyte, det kommer lust och
sträfvan in i det dåsande konstlifvet, och äfven
utomstående tvingas att taga parti.
Bland stormännen träffa vi snart Ve st in — den
gudomlige, som af sina beundrare kallas Sveriges
Rafael, liksom Ingres sedan blir Frankrikes — som
utpenslar sina glatta, slickade porträtt, belagda i ansigtet
med den sorgligt ryktbara så kallade »vestinska
köttfärgen». Han har atelier på kungliga slottet i Karl
Johans egen våning, målar monarken till fots eller för
ombytes skull på en »hvitmålad» häst och hånas
energiskt och oaflåtligt af den idealistiska ungdomen, som
ännu ej hunnit så långt, att den sträfvar efter lön på
stat.
Der lefver Fahlcrantz — hedersmannen, alla
ungdomars hjelpare på den knaggliga banan framåt —
lefver i sin fantasiverld — och är på sin tid jemte Vestin
den svenska konstens ledstjerna och främsta prydnad
— medan nere i Rom Byström hugger dugtiga tag i
marmorblocken, rastlös, stark och outtröttlig, så att
både Canova och Thorwaldsen draga öronen åt sig.
Men Byström blef ej den som öfverflyglade den gamle
mästaren Sergel, han blef allt mera fabrikör och
affärsman, men rik blef han, höll sitt hus öppet på vid
gafvel för landsmännen, reste så hem och åt
festmiddagar och drack punsch, hvilket var hemfolkets mesta
sysselsättning.
Der hemma sutto göterna nu i högsätet, men
sträfvandet var ej fullt detsamma som under de
stormiga ungdomsdagarne. Hasselgren, som var så lof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
