Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Sverige. Ett par blad ur Egron Lundgrens anteckningar - Drottningholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belåtna hade tagit afsked af vaktmästaren, satte vi ut
i parkens långa lummiga alléer, först till götiska tornet,
der vi bultade på utan att någon öppnade, hvilket
förmodligen icke var till stor förlust; sedan förbi
ättehögen, der det är meningen att någon gammal gud skall
vara begrafven. Här och der skymtade hvita
marmorbilder emellan träden till dess vi omsider genom
Kanton hunno fram till Kina slott för att beundra alla
dess eleganta drakar och glacerade krukor.
Ehuru det nog icke var mina småländska
bekantas afsigt att genom deras besök få någon insigt i
konstsmakens halt i vårt land på sjuttonhundratalet,
egnar sig detta lustslott icke illa för betraktelser i
sådant afseende. För den som är road af sådana kan
det der nästan förefalla som bläddrade han i en
gammal bilderbok, visst nu saknande många sidor,
bortrifna af okunnighet, okynne och råhet eller med dumma
tillägg inflickade men ändock med tillräckligt kvar för
att visa oss förgångna tiders skaplynne och smak.
Tillika med de olika konstnärernas förmåga varseblir
man äfven beställarnes bildningsgrad och afsigter och
det är sålunda som gjorde man bekantskap såväl med
dem som klädde sig i narrkåpan som med skräddaren
som sydde denna.
Hvad som framför allt ligger i öppen dager är
hurusom alla anordningar blifvit imiterade efter
utländskt mönster. Förgäfves sökes der något i hvad
konst angår som smakar af fosterländsk uppfinning.
Allt försöker tala på främmande språk, stamma
inlärda, oförstådda fraser och utanlexor utan allt
sammanhang med vårt egendomliga folklynne. En öppen
och oblyg bekännelse huru på sjuttonhundratalet det
hos oss icke var till finnandes någon som helst
utbildad inhemsk konst för att kunna motsvara eller
uppfylla hvad dåvarande kunglighet i sådant
hänseende fordrade och behöfde. Fjädrarna måste lånas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
