Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Oberammergau. Af Oscar Levertin. Med 2 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stilla och klar faller aftonen öfver Oberammergau,
och den sjunkande solens glöd bleknar öfver de gröna
sluttningarna – blott korset på Kofelspetsen, ortens
vårdtecken, bevarar sin glans af guld ännu sedan
vattnet i Ammerdalens flod fått nattens askgrå färg af
död och sorg. Men på gatorna vill lifvet icke stanna.
Af verandan på det stora hotellet Wittelsbacherhof
hafva engelsmännen gjort ett lifligt dressing-room,
och rundt om på ölstugorna sitter landtfolket, som ej
har brådt till de lador och logar, der de skola ligga
öfver natten, vid sina seidlar och utpeka för
hvarandra ortens ryktbarheter. Ty här och hvar vid
ölstånkorna ser man en och annan af apostlarne i
allsköns gemytlighet pokulera med någon romersk
bödelsknekt eller någon medlem af det höga Sanhedrin.
Och när man ändtligen hunnit till kojs, slumrar
man in vid en dröm om en oändlig sollyst gräsmatta,
öfver hvilkens grönska höga gestalter sväfva. Deras
anleten kan man icke urskilja, men mantlarne falla
i stela, mäktiga veck som på Dürers träsnitt, och
rytmen af deras steg är festligt allvarsam som af en
körsång ur Bachs Mathæuspassion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
