Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försoning. Skizz af Tor Hedberg. Med illustration af Vilh. Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knä och började rensa rabatten från ogräs. Det var
barnsligt, det hade han klart för sig hela tiden, men
det roade honom, och han tyckte att det i alla fall
låg något vackert deri. Då rabatten var rensad, bröt
han en reseda, satte den i knapphålet och såg åter
på klockan. Half sju! Således en halftimme kvar;
klockan sju brukade hon gå ut och gå, det visste han.
Han gick till bersåen och satte sig der att vänta.
Han hade knappt setat der i fem minuter, då han hörde
farstudörren knarra och såg henne komma ut på
verandan. Hade hon kanske anat att han var der, eller
hört honom? Hans blickar sökte läsa i hennes
ansigte, men hon syntes alldeles omedveten om hans
närvaro.
Hon stod ett ögonblick kvar på verandan och
andades djupt några gånger, medan de fina
skälfvande näsvingarne vidgade sig. Hennes ögon, ännu
något omorgnade efter sömnen, kisade i det skarpa
ljuset. Hon såg så frisk, så ung, så omedvetet ung
ut der hon stod; dock var hon trettio år och hade
väl erfarit något af lifvet – mycket, tänkte han stundom;
hvar fick hon då denna ungdom ifrån, som hade en
sådan sällsam tjusningsmakt, just derför att den icke
blott var årens?
Hon gick ned för verandatrappan, förbi rabatten
som han rensat, utan att kasta en blick på den, och
bort mot grinden. Hela hennes väsende präglades af
denna osökta otvungenhet, som man endast har då
man tror sig fullt ensam, och han vände ofrivilligt
bort sina blickar, som om de inneburit en
förnärmelse mot henne. Först då hon gick genom grinden
blef hon honom varse; han kände det ögonblickligen
på sig och vände sig åter hastigt emot henne. Hon
rodnade svagt och gaf honom en hastig nick, medan
hennes ögonbryn lätt sammandrogos. Han hade ett
ögonblick fått en häftig hjertklappning, men den gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
