Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En italiensk friarhistoria. Skizz af Cecilia Wærn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af familjen. Jag gjorde också bekantskap med några
bland dessa madonnalika unga bondhustrur och fann
dem lika förfinade som graciösa, medan signora Emilia
försäkrade mig, att de voro lika rena i sina seder som
friskhyade. Det är ondt om kvinnor i Cereto och de
hurtiga, vackra pojkarne gifta sig tidigt och äro
trogna män.
Jag hade ju råkat på ett riktigt Eldorado! Ju
mer jag gaf min förtjusning luft, dess högre steg jag
också i gunst hos min värd, signor Giovanni.
En kväll frågade han mig helt tvärt:
»Vill ni ha en italiensk man?»
»Se så, nu är pappa riktigt i tagen», inföll Emilia
skrattande. »Ni skall veta, att han är den värste
äktenskapsmäklarn i Toscana.»
Jag bara skrattade.
»Nej, jag menar allvar», sade gubben litet stött.
»Och vore jag ledig», fortsatte han med en komisk
suck; — signora Carlotta — frun — var icke närvarande
— »skulle jag genast säga: se här! Men när nu detta
tyvärr icke går för sig, så måste ni tillåta mig att
gifta bort er. Jag skall skaffa er ett bra parti.»
Emilia skrattade tills hon grät, och jag gick in
på skämtet.
»Men kom ihåg att jag icke har någon hemgift.»
Blanche gjorde ett af sina små uppehåll för att
skratta ut. De andra hade flyttat sig närmare; den
unga engelskan satt storögd af förvåning med
händerna i knät. Polskan lutade kinden mot handen
och hennes små ljusblå ögon gnistrade af humoristiskt
intresse. Blanche fortsatte:
En eftermiddag förde Emilia mig på formlig visit
till grannfamiljen Bertini. Egentligen voro familjerna
fiender. Ovänskapen hade uppstått för bortåt en hundra
år sedan, då en Bertini köpt en gård, som en
Rossi ville åt, och hade sedan närts af gränstvister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
