Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En liten lustresa. Skildrad i bref till en god vän af John Johnson. Illustrerad af V. Andrén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filthattar bundos på ryggen och i stället anlades ett
par lätta fezer som hufvudbonader. Så bar det i väg
utefter en gångstig, af hvilken vi fingo det intrycket
att de som trampat den ej måtte ha varit
goodtemplare.
Någon fogelsång fingo vi ej höra i skogen, och
det var antagligen af denna anledning som herr Anders
efter en stunds promenad öppnade locket på sin
speldosa och vefvade ur sig några musikstumpar i 4/4
takt. Som jag inte är sångare, men väl musikälskare,
hängde jag kappsäcken på magen, bröt af ett par
gärdesgårdsstörar som trumpinnar och ackompagnerade
sedan så godt jag kunde.
Under tiden finner jag att mina skaldebröder,
naturpoeterna gjort sig skyldiga till betydliga
öfverdrifter, då de besjungit vistelsen i skog och mark.
Det fans inte ett dugg poesi i den skog vi
genomvandrade. Inga gökar som golo sitt kuku i
trädtopparne, ingen koja, inom hvilken ett klappande
hjerta oroligt slog sitt tick-tack och inte heller »suckade
det tungt» ett enda dugg, hur vi än lyssnade.
Men harkrankar, bromsar och andra insekter var
det godt om. Och när jag skulle klifva öfver en
rutten gärdesgård, var jag nära att bli klufven midt i
tu. Så bäst det var tog skogen slut och de första
spåren af en gryende kultur visade sig i skepnaden
af en ociviliserad bondhund, som kom oss till mötes
på gångstigen och skälde ut oss som om vi aspirerat
på riksdagsmannaskap för Stockholms stad.
Efter en stund fick »vowen» syn på en gris, som
gick och landtbrukade å ett flygsandsfält, och detta
hade bums till resultat att herr Anders och jag
afgiftsfritt fingo vara med om ett rätt skojigt
cirkusnummer, som slöt med att grisen tog sin tillflykt in i
en närliggande trädgårdstäppa, der han och hunden
under ett par minuter dansade solo-fransäs i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
