Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur Lilla Lars for till sta’n. En historia af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat. En fin mamsell kom emot dem och frågade,
hvad de ville.
Alla tre bockade sig igen, och den modigaste
svarade, att de ville ha tre supar och tre halfvor öl.
Och derefter gingo de med fubbliga steg och tafatta
rörelser fram till det andra bordet, som inte hade
någon duk, och satte sig i den mjuka schaggsoffan
midt emot ett par fina herrar, som åto biffstek och
drucko porter i soffan midt emot.
Lilla Lars tittade opp och såg sig omkring. Här
var varmt och godt att sitta, och när suparna kommit,
blef det riktigt gemytligt. Han vågade till och med
tala ett par ord, och när han druckit ur ölet, kände
han sig som en hel karl, slog i bordet och bad att få
betala. Det var han, som skulle bjuda på kalaset.
Ty det var han, som hittat på, att de skulle gå ner.
Fröken kom med en grimas, och Lilla Lars
betalade. Försigtigt och ordentligt räknade han hvart
öre, som han fått tillbaka. Men aldrig hade han
kunnat tro, att öl och bränvin kunde vara så dyrt.
Sedan gingo pojkarne upp på däck, och ju närmare
de kommo Stockholm, desto gladare blefvo de.
De sjöngo och trallade och bytte ord med styrman
och kapten, och de tystnade inte förr, än båten
saktade fart och gled in mellan förbikilande ångslupar
och förtöjda fartyg rätt fram mot Skeppsbron, der
husraden stod tät och allvarlig, och klockorna pinglade
tolf i tyska kyrkan, som reste sig högt öfver hela
backen af tak, hvilken skymde himmelen.
För syns skull hade pojkarne förstås skaffat sig
litet uträttningar i sta’n, och de gingo från det ena
stället till det andra, gapande på allt och stammande
på målet när de kommo in i butikerna. De två andra
hade varit i sta’n förr, så att de voro liksom litet
säkrare. Men Lilla Lars höll sig för sig sjelf och sade
inte ett ord. Han bara tittade och undrade, och höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
