- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1892. Nittonde årgången /
4

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla och nya verlden. Af Helena Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»storhetstiden» tillbaka, då trettioåriga kriget rasade
eller Sverige kämpade mot Rysslands öfvermakt.

Dessa herrar, som ha till valspråk »på min tid»,
finna dagligen och stundligen anledningar till missnöje
vid den oundgängliga observationen, att tiden har den
okufliga egenskapen att gå framåt.

Den omständigheten, att det icke går en dag
eller en timme, då icke någon ny menniska, någon
ny, omskapande tanke födes, är i deras ögon ett
alldeles för revolutionärt faktum, för att kunna vara
Gud Fader behagligt.

Deras tankegång är följande:

»Jag hade aldrig galoscher, hvarför skola mina
gossar ha galoscher? Jag blef våt om fotterna och
fick aldrig lunginflammation, ergo kan ingen af mina
gossar få lunginflammation.»

Med en närsynthet, som gör intryck af att vara
»grå starren», kunna de icke upptäcka ens de första
böljorna af det stora haf, på hvars andra sida den
nya verlden ligger; — icke som ett fantasiens och
drömmens land, men som en lika lefvande verklighet
som den, hvari de gamla stofilerna gå omkring och
förneka dess existens.

Hvad som alldeles särskildt utmärker dessa »den
gamla verldens högermän»’ är deras orubbliga tro på
de institutioners fullkomlighet, i hvilka de verka.
Deras kyrkor, universitet, akademier, skolor, ha bestått i
deras nuvarande syndiga tillstånd i så och så många
år. Är detta icke tillräckligt bevis på, att de
fortfarande skola bestå? Hur kan någon förståndig
menniska tvifla på, att hvad som har hållit så länge, icke
kan gå sönder?

Det påminner en nästan om en man, som sade
till sin son:

»Nu har jag haft de der byxorna i sex år, och
de ha hållit. Och när du har fått dem och bara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1892/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free