Nornan. Svensk kalender / 1892. Nittonde årgången / 35 (1873-1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koketten. Fantasteri af Georg Nordensvan. Med vignetter af V. Andrén och C. Hedelin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvad jag kunde vara för dig?’ sade hon. ’Tror du,
att jag är trofast mot den som vill hålla mig fast?
Förstår du, hvad vi båda kunde uträtta, om vi ginge
hand i hand, du och jag?’

Jag skall aldrig glömma den glimt af ångest, som
lyste fram i hennes blick, då hon i mina ögon sökte
ett svar — ångest öfver att jag ej skulle ega kraft att
hålla henne fast.

Och nu, nu är hon död.»

Men der ljöd ett gält skratt vid min andra sida:

»Tokar, dårar!» — sade en stark, gäckande röst.

— »Har inte lifvet lärt er, att den der kvinnan i
Sjelfva verket är en gyckelbild — att hon inte fins till?»

»Än sedan?» — nu var dét min vän, tviflaren,
som åter höll mig under armen. »Vi ha åtminstone
lefvat, den tid då vi trodde på henne.»

Der lyste viken fram mellan träden och båten
lade ut bland glittrande små vågor. Hon stod kvar
på däcket, och det var på mig hon såg med stora,
varma, mörka ögon. Och jag
kände, att jag sett detta
ansigte en gång förut, också
då med sol omkring, och det
förekom mig, som vore hon
en annan än den hon var,
eller att de båda voro en
och samma.

Jag har säkert drömt allt
ihop. Jag visste ju, att
verklighet är dröm och dröm
verklighet, när det är henne
det gäller.

Jag visste, att det var
Lyckan, jag drömt om.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>