- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1892. Nittonde årgången /
109

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solstrimmor. Fragment af Wilma Lindhé

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillbaka. Hon försökte dölja det för sig sjelf, men
det lyckades ej. I denna omgifning passade ej heller
hans pösande, skrytsamma väsen, och kontrasten
mellan hans och den unge målarens intressen och
sam-taltston träffade henne som en skärande dissonans.

Hon hade svårt att ens visa sig vänlig. Sixten
såg det och trodde sig förstå orsaken. Målaren
hade naturligtvis förgapat sig i hans hustru — och hon ?
Hvarför skulle hon vara bättre än andra?

Vid första åsynen af henne hade han sett att
hon var en annan än förut. Hon kom från en
segeltur, drypande våt, iklädd syd vest och oljerock,
som hon lånat ombord, och skrattade, bara
skrattade, under det hon följd af målaren stretade
sig fram öfver bryggan. Sixten hade ej hört henne
skratta sedan år tillbaka, och det slog honom för
första gången att han var en gammal man nu, med
lifvet bakom sig, medan hon hade allt att vänta.

Åskbyn, som öfverraskat de seglande, varade
ännu, och de stannade båda för att se den stryka
fram, obekymrade om att regnet störtade ned.

Med glänsande ögon, våta rosiga kinder, högväxt
och kraftig, var hon underbart vacker i sin
missklädande drägt.

Ännu i dörren till den lilla glasverandan
skrattade hon, medan hon räckte målaren sin hand.

»Så skulle jag vilja måla af er», sade denne med
tydlig beundran, och först nu — genom en annans
ögon — såg Sixten hvad hon var, hvilken härlig
kvinna hon blifvit.

Hans passion blossade upp på nytt!

Den natten sof hon ej! Helst skulle hon velat
kasta sig i hafvet nedanför — om det kunnat rentvå
henne.

I mannens svartsjuka, i hans råa beskyllningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1892/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free