- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1892. Nittonde årgången /
154

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hans lynne erbjuder många likheter med de båda
kamraternas. Han har den enes säkerhet, seghet,
godmod och den andres lifliga fantasi och ständigt vakna
lust att gifva sig i kast med uppgifter af nytt slag,
att försöka sig inom nya områden. Hans
konstnärskap är smidigt som Zorns och tryggt som Liljefors’.

Det ligger nära till hands att karakterisera
Liljefors med ordet tvärvägg. Han har rönt intryck af de
modeströmningar inom måleriet, han träffat på vid
sina besök i utlandet — der han varit flere gånger
men aldrig annat än en kort tid hvar gång — men
han har — lika envist som säkert — gått sin egen
väg, och han har aldrig brytt sig ett jota om, hur
allmänheten velat, att en tafla skulle vara målad för
att behaga. Han har haft sin »japanska» period,
och ingenting är mindre. att förundra sig öfver, då
hans egen uppfattning och hans eget uttryckssätt funno
själsfränder i de liffulla japanska tecknarne. Och han
har kommit öfver japaneseriet, ju mer han på allvar
lefvat sig in i den svenska naturen, de svenska
stämningarna. Nu mera är det endast, då han ibland
leker ihop groteska fantasterier på en afdelningsskärm,
som han »japaniserar» — och äfven det på sitt
särskilda originella sätt.

Han är i sin uppfattning och i sitt uttryckssätt
så modern som någon, men på samma gång så äkta
fosterländsk, som endast den kan vara, som förstår
hvad furorna hviska och hvad forsen talar om. Och
han förstår mera än så, han har af goda féer fått den
gåfvan att förstå foglalåt, förstå djurens tungomål.

Han känner hunden, katten och räfven minst lika
bra som vi andra känna våra bästa vänner. Hvem
mins ej hans många räftaflor, till exempel — för att
taga en i hopen — den lilla bild, der Mickel med
en öfverrumplad, ihjelbiten skatunge i munnen smiter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:49:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1892/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free