- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1892. Nittonde årgången /
192

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åhnej, det är nog icke så farligt! Upsala har
ännu sin poesi, om den ock i mycket har ändrat yttre
gestalt. Oss är icke förelagdt att ingå i någon
grundlig utredning af skilnaden emellan gånget och modernt
studentlif; ej heller våga vi lofva att i dessa korta rader
gifva någon bild af stadens utveckling från 40- och
50-talets patriarki till hvad den i dag blifvit. Vi äro
endast en tillfällig ciceron, som ett gynsamt öde gifver
att råka eder, der ni för en flyktig visit stiger af med
er resrem i handen, under jernvägsstationens
glas-hvalf. Vi lägga er arm i vår och göra så sällskap
att på modernt turistmaner taga några vyer från gator
och torg med vår fickkamera.

* *

*



Vi hoppas, att ni under vår korta promenad
skall angenämt fängslas af den lilla stadens sällsynta
fysiognomi, som erbjuder en putslustig blandning af
nytt och gammalt, af stort och smått, ja, mycket
smått och litet. Det är som ett ansigte af en fraiche
och ungdomlig karnation, der dock här och hvar ett
oförmedladt gubbdrag egendomligt bryter af med sin
svärande ålderdomlighet. Det är en massa korrekta
nutidshus af högst alldaglig art i korrekta rader; men
midt uppe i detta tecknar sig ett stycke forntid, här
i en vasaborgs tunga massor, här i domens
högt-sträfvande linier, der kanske blott spegladt i S:t Eriks
källas klara flöde . . .

Det är poesi.

Och vore det en vårdag, vi ginge här; kanske
en vårdag då bladknopparna i Botaniska trädgården
sprängde af jäsande safter och himmelen var blå; och
rundt om oss skockades i tätnande led hvithufvade
skaror, och öfver våra hufvuden svajade silkessömmade
fanor; och sångerna tonade och lefveropen skallade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:49:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1892/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free